Grovt förenklat så är kvinnor bättre på det sociala spelet, relationer än vad män är. Kvinnor har närmare relationer med sina väninnor än män har med sina vänner. Män är däremot mer tävlingsinriktade än kvinnor så om vi ska vara väldigt förenklande och kanske överdriva lite, så kan man säga att när två kvinnor som känner varandra väl träffas så ”bondar de” genom att baktala en tredje väninna som inte är med. Att de då vågar säga negativa saker om någon, dvs skvallra är ett sätt att visa förtroende och öppnar upp för en djupare relation. Det kan vara svårt för en tredje kvinna att komma in i gruppen. När däremot två män träffas så börjar de dricka öl och tävla, inte bara i kukmätning, även om det kan förekomma. Men de kan skryta, försöka trycka ner varandra för att etablera rangordningen. Vem har längst, är starkast, har gjort mest, tjänar mest (eller minst), dricker fortast, klarar spriten bäst, blir fullast och så vidare. Den som kanske har kortare utrustning kontrar då med att det inte handlar om slaglängd, utan om frekvens (meter per sekund). På så sätt kan bägge vinna. Den ene är bäst på något, den andre på något annat och så har man etablerat en relation.

Sport är generellt något som är mer manligt. Fler män än kvinnor älskar sport, därför att det är tävling. Det handlar, eller handlade traditionellt om, störst, bäst och snabbast. Därför är också tungviktsboxning mer statusfyllt än lättvikt. Tungviktaren skulle förmodligen slå lättviktaren. Därför är VM mer spännande än SM och därför är i många sporter manliga grenar populärare än kvinnliga.

Jag har någon gång sakt att lek-TV, eller dokusåpor som de kallas är kvinnornas motsvarighet till sporten. Där handlar det förvisso om vissa fysiska inslag, men mer om relationsspelet. Därför är det mer populärt bland kvinnor.

I universitetsvärlden fokuserar man på värdegrund istället för kunskaper. Det handlar mer om vem som ska få vara med än vad någon faktiskt presterar/kan.

Jag är medveten om att jag målar med en grov pensel men poängen är som jag började med att säga: Kvinnor är mer inriktade på relationer, män på resultat. Därför är det intressant att se hur politiken förändrats de senaste decennierna, dvs när andelen kvinnor har ökat dramatiskt. Nu handlar tex rikspolitiken mest om vem som vill vara i samma lag som vem, vem vägrar samarbeta med vem och så vidare. Förr handlade det mest om att kunna göra upp med alla och att få till politiska resultat. Därför kunde statschefer kyssa diktatorer eller göra upp med fan själv om det behövdes. Nu kan man åka ut ur partiet om man går på fel möten.

Är den här utvecklingen bra eller dålig? Det kan man tycka olika om, och jag gillar olika åsikter så kom gärna med din.